Efterinjektering utförs som åtgärd i någon grad i de flesta tunnelprojekt med krav på täthet med hänsyn till miljö och/eller funktion. I fall där omgivningspåverkan från tunnelprojekt riskerar att överstiga miljödomskrav eller om funktionen inte kan upprätthållas krävs ofta omfattande efterinjekteringsinsatser. På tidigare Bergdagarna har vi redovisat pågående efterinjekteringar i Skårtunneln inom delprojekt Korsvägen i Västlänken. Slutsatserna var att effekten av efterinjektering varierar och förutsättningarna för att lyckas beror till stor del på geologiska och hydrogeologiska förutsättningar samt inte minst på kontinuerlig uppföljning och engagerade parter.
Spårtunneln i Skår med parallell servicetunnel är nu färdiguttagen, och efter omfattande efterinjekteringsarbete även färdigtätad. Aktivt injekteringsarbete fortgick fram till mars 2025 och inläckaget till tunneln har därefter verkat stabilt och acceptabelt. Lyckat resultat, men till vilken tid och kostnad? I artikeln redovisas erfarenheter av injekteringsutförande som har använts med olika anpassningar av borrhålsgeometri, anpassning av injekteringsmedel i olika förhållanden, anpassning av stoppvillkor och arbetssätt. Förutom resultat av tätningsarbetena diskuteras även generella erfarenheter kring hantering av uppföljning av villkor i miljödom och inte minst åtgärder när villkoren riskerar att överstigas.