Vid underjordsprängningar inom skivrasbrytning har problem med odetonerade och delvis detonerade borrhål observerats, vilket påverkar både brytningssäkerhet och effektivitet. För att undersöka omfattningen av dessa problem genomfördes vibrationsmätningar vid sprängningar i SSAB:s gruva i Grängesberg samt i LKAB:s gruvor i Kiruna och Malmberget. Mätningarna utfördes genom att accelerometrar monterades i närliggande orter för att registrera vibrationerna från sprängningarna, och resultaten analyserades för att fastställa tidpunkter och styrka för detonationerna. Vid Grängesberg visade resultaten att 20 % av borrhålen inte detonerade alls, medan 15 % endast delvis detonerade. I Kiruna var motsvarande siffror 32 % odetonerade hål, vilket indikerade allvarliga initieringsproblem. Vid Malmberget utfördes två separata tester, där den första mätserien visade att 10 % av hålen var delvis eller helt odetonerade, medan den andra visade en ökning till 15 %. Analysen av resultaten antydde att primerns placering och bergets rörelser vid sprängning hade en betydande inverkan. Med små relativhastigheter på endast 4 m/s kunde borrhålen förskjutas, vilket ledde till att sprängningen inte initierades korrekt i vissa hål. Tester med alternativa sprängkapslar, inklusive Nitro Nobels NONEL och en specialtillverkad elektrisk kapsel, visade att kapseltypen hade begränsad påverkan på felfrekvensen. Slutsatsen var att optimering av laddningens längd, primerplacering och tändordning krävs för att minska antalet odetonerade hål och förbättra brytningseffektiviteten i skivrasbrytning.
BK