Lundbytunneln består av två parallella tunnlar på drygt två kilometer vardera, med strikta täthetskrav och krav på skonsam sprängning. För att uppfylla dessa krav används injektering med spetsavstånd på 1–2 meter, beroende på täthetskrav. Sprängningen anpassas efter olika zoner, där de högsta kraven innebär de skonsammaste metoderna. Borrutrustningen består av Atlas Copco Robotboomer 185 och Rocketboomer 353, utrustade med avancerade riktinstrument och dataregistrering för att säkerställa noggrann borrning. Kontroll av tunnelprofilen sker med Geotronics Geodimeter och Bever scanner, och injekteringsborrhål mäts med Transtronic-instrument. Stabilator-anläggningar används för injektering, medan förankring sker med bultning och sprutbetong appliceras med Stabilator sprutbetongrobot. Salvborrningen utförs med 16 fots drifters och 45–48 mm borrkronor, och alla borrdata lagras digitalt. Injekteringsborrning kräver hög precision, och olika borrkronor och stålkombinationer testas för att minimera avvikelser. Tunnelarbetet startade hösten 1994 med en genomsnittlig indrift på 200 meter per månad och beräknas vara klart i oktober 1996. Ett omfattande kvalitetssystem har utvecklats i samarbete med Vägverket och används för att säkerställa att projektet uppfyller alla tekniska och miljömässiga krav. Projektet visar vikten av avancerad utrustning, digital övervakning och systematisk kvalitetskontroll för att hantera komplexa tunnelutmaningar.
BK