Användningen av undermarksutrymmen har ökat globalt, särskilt i tätbefolkade storstadsområden där markpriser och utrymmesbrist driver utvecklingen. I Japan har detta blivit en nödvändighet, medan även europeiska och nordamerikanska städer ser en ökad efterfrågan på sådana lösningar för transport, infrastruktur och lagring. Planeringen av undermarksutrymmen har dock ofta varit fragmenterad, och bristen på en systematisk strategi har begränsat deras potential. För att säkerställa en effektiv och hållbar utveckling krävs forskning inom byggteknik, juridiska aspekter, säkerhet och människans interaktion med den undermarksbaserade miljön. En av de största utmaningarna är människors psykologiska och fysiologiska reaktioner, där undermarksutrymmen ofta förknippas med mörker, instängdhet och isolering. Studier visar dock att väl utformade undermarksanläggningar kan skapa attraktiva och funktionella arbets- och vistelsemiljöer. Viktiga designfaktorer inkluderar ljusförhållanden, orientering, rymdkänsla och ventilationssystem. Exempel från Paris och Montreal visar att öppen arkitektur, strategiskt placerade samlingsplatser och naturliga element som växter och vatten kan förbättra upplevelsen. Ekonomiskt kan undermarksbyggnader vara konkurrenskraftiga vid höga markpriser, och teknikutveckling inom artificiell belysning och luftkvalitet förbättrar möjligheterna att skapa hållbara lösningar. Forskning inom området fortsätter, med fokus på hur undermarksutrymmen kan integreras i framtida stadsplanering för att optimera utrymmesanvändning och livskvalitet.
BK