LKAB och SveBeFo har genomfört ett projekt för att optimera ortdrivning och skivrasbrytning i Kirunagruvan baserat på geologiska förhållanden. Studien omfattade försök med bredare ortareor för att hantera stigande bergtryck och krav på stabilitet. Skonsam sprängning och analys av sprängskador testades, inklusive vattenskrotning och roterande fräshjul för bättre slutkonturer. Sprängskador bedömdes i både malm och gråberg genom skadeprognoser och kartering av sprickor. Prognoser baserade på Holmberg-Perssons och Hustrulids ekvationer användes för att analysera svängningshastigheter och skadedjup. Resultaten visade att skonsam sprängning kan minska sprängskador utan att påverka indrivningen. Experiment visade också att tätborrning av konturen och användning av frikopplade laddningar förbättrade slutkonturen. Momentan upptändning gav kortare sprickor i gråberg men var svår att analysera i malm. Vattenskrotning visade goda resultat, särskilt för att skapa ett rent underlag för sprutbetong, medan roterande fräshjul fungerade bäst i småsprucket berg. Resultaten kan bidra till bättre sprängteknik och mer hållbar brytning vid framtida ortdrivningar. Fortsatta studier rekommenderas för att ytterligare optimera sprängparametrar och skadeprognosmetoder. Studien understryker vikten av att anpassa sprängteknik efter bergartens egenskaper för att förbättra stabilitet och minska behovet av efterförstärkning. Erfarenheterna kan tillämpas i andra gruvor med liknande geotekniska utmaningar.
BK