Hydraulisk topphammarborrning med rörutrustning har utvecklats som ett alternativ till traditionell sänkhammarborrning för produktionsborrning i underjordsgruvor. Metoden har implementerats i gruvor som Viscaria och Pyhäsalmi, där skivpallsbrytning används som huvudbrytningsmetod. En av de största utmaningarna vid produktionsborrning är att säkerställa raka hål med minimal avvikelse, vilket påverkar sprängningens effektivitet och malmförluster. Genom att använda styvare rör i kombination med en optimerad håldiameter på 89–127 mm har precisionen förbättrats avsevärt jämfört med traditionella borrstänger. I Viscaria har denna metod lett till en borrkapacitet på 80–110 meter per skift, jämfört med 35–40 meter per skift vid sänkhammarborrning. I Pyhäsalmi har rörborrning förbättrat spolverkan och möjliggjort ökad pallhöjd genom effektivare avlägsnande av borrkax. Fördelarna inkluderar minskad gråbergsinblandning, förbättrad malmåtervinning och högre selektivitet vid brytning. Jämfört med sänkhammarborrning kan topphammarborrning ge en produktivitetsökning på upp till 100 %, vilket motsvarar en kostnadsminskning på cirka 50 %. Metoden möjliggör även en mer exakt dimensionering av borrhålen, vilket minskar oönskad överbrytning och förbättrar stabiliteten i brytningsrummen. Erfarenheterna visar att hydraulisk topphammarborrning med rör är ett kostnadseffektivt och tekniskt överlägset alternativ för produktionsborrning i storskaliga underjordsbrytningar.
BK