Tunnlar under sjöar har spelat en avgörande roll för Norges infrastruktur, där 10 tunnlar byggts under de senaste 15 åren, totalt 16,5 km under saltvatten. Dessa projekt har gett värdefulla erfarenheter inom geologi, konstruktion och kostnadsuppskattningar. Geologin längs tunnlarna varierar från prekambriska gnejser till kambrosiluriska skiffrar, vilket påverkat tunnelbyggandets komplexitet och säkerhetsåtgärder. Sonderborrning och injektering har varit kritiska moment för att minimera vattenläckage, där vissa tunnlar krävde omfattande injektioner för att stabilisera svaghetszoner. Erfarenheter från Alesund-Vigra-projektet visade att separata driftsuppställningar för varje tunnelände samt avancerade maskiner ökade produktiviteten. Medelproduktionen låg på cirka 30 meter per vecka, och genom att införa skiftmodellen ”2+1” kunde byggtiden förkortas med upp till 40 %. En viktig lärdom var att huvuddelen av tunnelns säkring bör genomföras vid stuffen för att minimera efterarbete och säkerställa att vägbanan snabbt kan tas i bruk. Framdriftspremier och tidiga avtal mellan entreprenörer och beställare visade sig vara framgångsrika faktorer för att hålla tidsplaner och kostnader i schack. Framtida undersjöiska tunnelprojekt kan dra nytta av förbättrade sonderingsmetoder, mer effektiv injektionsteknik och optimerad arbetsfördelning mellan olika entreprenörer.
BK