Den finska bergindustrin har genomgått stora förändringar efter en djup lågkonjunktur under 1990-talet, men har återhämtat sig och expanderar igen. Gruvindustrin såg en ökning av malmbrytningen 1997 till 17,2 miljoner ton, där metallmalm, kalksten och industrimineraler ökade i produktion. Outokumpu identifierade en ny koppar-zink-pyritmineralisering i Pyhäsalmi, och planerar en ny underjordisk gruva som kan ersätta den befintliga när den tar slut år 2000–2001. I Kemi investerar Outokumpu i en ny underjordisk kromgruva under det nuvarande dagbrottet, planerad att dubbla produktionen och ha en livslängd på 25 år. Kalkstensproduktionen ökade till 3,7 miljoner ton, och industrimineraler, särskilt apatit från Siilinjärvi-gruvan, fortsatte att dominera. Naturstensindustrin blomstrade, särskilt med täljsten, där Finland är världsledande. Inom anläggningsbyggande har trafiktunnlar blivit en prioritet, särskilt Helsingfors centrumtunnel och en järnvägstunnel till Nordsjö hamn för att hantera ökad transittrafik. Tunnelprojekten drivs av behovet av att minska trängsel och miljöpåverkan i städerna. Maskinindustrin har genomgått förändringar, där bland annat Forcit förvärvade Vihtavuori och fick monopol på sprängämnestillverkning i Finland. Utbildningen har blivit alltmer internationaliserad, där gruvingenjörer genomgår kurser på engelska och deltar i europeiska utbytesprogram. Sammantaget har den finska bergindustrin visat stor motståndskraft och förmåga till förnyelse, med en tydlig trend mot ökad underjordisk brytning och infrastrukturexpansion.
BK