Statistik

Statistik för berg-, gruv- och tunnelbranschen

Som branschförening ser vi en som våra uppgifter att tillhandhålla intressant statistik för branschen. Idag finns ofta data utspritt i olika organisationer och inte tillgängligt på ett bra sätt för yrkesverksamma eller de som är nyfikna på branschen.

För att tillgodose det behovet är vår ambition att sammanställa och synliggöra detta för alla. Idag tillhandhåller vi statistik inom dessa områden

• Upphandling av större projekt
• Sprängmedelsförsäljning
• Tunnlar i Sverige

Statistiken uppdateras med jämna mellanrum där vi ser att en rimlig uppdateringsfrekvens är en gång per eller när det finns tillräckligt med nytt underlag.

Upphandling av Bergentreprenader

Vi har samlat statistik gällande tilldelning för större bergarbeten i Sverige. Listan är inte på något sätt komplett. Listan kompletteras löpande med ambitionen att publicera en ny version en gång per år. Den omfattar mestadels tunnlar och bergrum men även andra typer av bergkonstruktioner kan förekomma.

Anbudssummor som anges i dokumentet är innan eventuellt avdrag för kvalitet och alla anbudssummor är angivna i miljoner kr.
Rangordningen 1-10 anger rangordning efter utvärdering på pris, kvalitet eller både och, efter en eventuell överprövning. Om rutorna är tomma har utvärdering skett på annat än pris.

Om offentliga upphandlingar

Offentlighetsprincipen gäller för alla offentliga upphandlingar. De största bergentreprenaderna som omfattar tunnlar, bergrum eller andra bergkonstruktioner upphandlas i många fall av offentliga beställare.

Efter att en entreprenör har lämnat ett anbud på ett arbete som en offentlig beställare efterfrågar sker en anbudsutvärdering. Utvärderingen kan ske enbart på pris, på kvalitet eller båda delar. Efter utvärderingen sker en tilldelning av arbetet. När tilldelningen blir anbuden som lämnats in en allmän handling och vem som helst kan ta del av dessa.

Efter tilldelning läggs en avtalsspärr på tio dagar. Under den här tiden har leverantörer möjlighet att ansöka om överprövning av tilldelningsbeslutet hos förvaltningsrätten.

Har du tilldelningsbeslut som inte finns med i statistiken? Skicka det till oss så kompletterar vi sammanställningen vid kommande uppdatering.

Sprängmedelsförsäljning

Omfattningen av sprängmedelsleveranser i Sverige ger en indikation på branschens utveckling. Utöver omfattningen kan även fördelningen av olika typer av produkter vara intressant ur olika aspekter. Tillsammans med våra medlemmar samlar vi data som vi tillhandhåller fritt för den som är intresserad. Statistik finns sammanställd i dokument som kan laddas ner

De begrepp som används i statistiken förklaras här.

Bulkemulsion
Bulkemulsionssprängämnen är pumpbara sprängämnen som i de flesta fall känsliggörs i rullande fabriker på arbetsplatsen. Det betyder att man erhåller ett sprängämne först i borrhålet och slipper därmed sprängämnestransporter på allmän väg och vid lagring. Bulksprängämnen är generellt svårtantända och kräver ett annat sprängämne (primer), som initierar bulksprängämnet.
Bulksprängämnen består av ammoniumnitrat, olja, vatten, emulgator, och vissa tillsatser. Därtill känsliggörs sprängämnet med en gasreagens alternativt mikroballonger. Bulksprängämnen är vattentåliga och kan tillverkas för att passa för många olika sprängtillämpningar.

ANFO (ammoniumnitrat och dieselolja)
ANFO är historiskt ett mycket välanvänt sprängämne som består av ammoniumnitrat (AN) och dieselolja eller Fuel Oil (FO) som det heter på engelska. Då sprängämnet är världens mest använda historiskt sett, är de flesta sprängämnen relaterade till ANFO vad gäller energimängd och styrka, för att kunna jämföra sprängämnena sinsemellan. ANFO är inte vattentåligt men kan till viss del göras något mer vattentåligt, energirikt, mm genom att använda vissa tillsatser. Sprängämnet kan laddas för hand (säckar), eller laddas mekaniserat med tryckluft eller matarskruv.

Patronerade sprängämnen
Patronerade sprängämnen är ett samlingsnamn för flera typer av sprängämnen som är förpackade i papperspatroner, plastslangar, plaströr eller dylikt. Dessa är ofta av dynamit-typ eller emulsionssprängämnen (se bulkemulsion). Hit räknas även flera andra sprängämnen som sprängdeg, primers, mm. Patronerade sprängämnen används ofta vid mindre sprängarbeten eller som komplement vid större sprängningar.

Icke-elektriska sprängkapslar
Hit räknas sprängkapslar av stötvågstyp. Sprängkapslar behöver energi för att antändas. För icke-elektriska sprängkapslar tillförs energin via en plastslang innehållande ett reaktivt ämne, som löper från tändplatsen till sprängkapseln. Tändapparaten skickar in en gnista i plastslangen där det sedan sker en typ av ”mikrodammexplosion” som fortskrider med ca 2000 meter/sekund. Själva sprängkapseln innehåller olika pyrotekniska satser som blandas och avgör vilken fördröjning sprängkapseln ska ha.

Elektriska sprängkapslar
Hit räknas traditionella sprängkapslar som initieras med elektrisk ström, dvs en tändapparat laddas upp elektrisk och energin förs till sprängkapseln via en elkabel. Till skillnad från de icke-elektriska sprängkapslarna är dessa känsliga för omgivningar där ström finns så som elkablar, järnväg, elektriska installationer, radioenergi, mm, varför de inte kan användas i alla miljöer. En fördel med elektriska sprängkapslar är att de kan funktionstestas med instrument när laddningsarbetet är klart. Fördröjningen i dessa sprängkapslar utgörs också av en pyroteknisk sats.

Elektroniska sprängkapslar
Elektroniska sprängkapslar används allt oftare då de är extremt exakta vad gäller fördröjningstid, då fördröjningen utgörs av en elektronisk klocka istället för en pyroteknisk sats. För många sprängarbeten är det avgörande att ha en så exakt fördröjningstid som möjligt för att t.ex. kunna styra styckefall, minska vibrationer från sprängningen eller minska skadebildningen på kvarvarande berg (bergslänter/kontur). De flesta elektroniska sprängkapslarna kommer också med tvåvägskommunikation, vilket gör att de går att funktionskontrollera.

Tunnlar i Sverige

Den vanligaste typen av tunnlar som vi möter i vardagen är vägtunnlar eller spårtunnlar. Med spårtunnlar menar vi tunnlar för järnväg, tunnelbana eller spårväg. Men det finns också många andra typer av tunnlar för att få allt i samhället att fungera. Avloppstunnlar, kraftverkstunnlar, gång- och cykeltunnlar och många fler.

En definition på tunnel är

Anläggning i form av underjordisk förbindelseled som mynnar i dagen i båda ändar (Terminologicentrum TNC: Basord i våra fackspråk | 2012). Ibland används begreppet tunnel även för ort och stoll som vanligtvis finns i gruvor. En ort är en förbindelseled som INTE mynnar i dagen i någon ända utan i en annan tunnel och stoll en förbindelseled som mynnar i dagen i en ända, t.ex. ingången till en gruva.

Statistik för tunnlar i Sverige

Idag finns ingen fullständig sammanställning av alla tunnlar i Sverige och deras egenskaper. De tunnlar som ofta väcker allmänhetens intresse är vägtunnlar och spårtunnlar. Det är ofta dom vi kommer närmast. En tunnel för en lekman är ofta ett ”tunnelrör” men för en sakkunnig är det hela anläggningen som löser en uppgift. T.ex. att göra det möjligt för trafik i två riktningar eller i många riktningar genom ett komplext system. En tunnel för en lekman är med andra ord ett ”tunnelrör” medan en tunnel för en sakkunnig kan vara ett system av tunnlar eller två parallella tunnelrör. För enkelhetens skull bör man förutsätta att en tunnel är ETT tunnelrör. Var medveten om att en tunnel kan betyda olika saker för olika personer.

Sveriges 10 längsta järnvägstunnlar (Tunnelrör)

Sveriges 10 längsta vägtunnlar (Tunnelrör)

Komplexa Tunnelsystem för väg- och spårtunnlar

Utöver tydligt definierade tunnelrör så finns också komplexa tunnelsystem. Den exakta tunnellängden för komplexa tunnelsystem är svårt att mäta då den kan definieras på så många olika sätt. För järnväg så är ett bra exempel Stockholms tunnelbana. Ett system som består av tunnlar kopplade till stationer med resandeutbyte. Stationer som i sin tur kopplar till tunnlar med trappor och rulltrappor, servicetunnlar och räddningstunnlar.

Komplexa tunnelsystem med spårtunnlar

Precis som för Stockholms tunnelbana är de flesta tunnelsystem för spårtunnlar system med stationer. I Sverige finns dessa främst i större städer. I Malmö finns Citytunneln, i Stockholm Citybanan och inom en snar framtid kommer Västlänken att tas i drift i Göteborg.

Komplexa tunnelsystem med vägtunnlar

Norra länken i Stockholm är ett mycket bra exempel på ett komplext tunnelsystem. Ett system som består av mer än 10 000 meter vägtunnlar men underlättar livet för många människor varje dag. Vid öppnandet av Norra länken uttalade sig en person från Lidingö i media som menade att om hen var tvungen att välja skulle hen välja Norra länken före sin sambo då tunnelsystemet underlättade livet mer.

Det mest omfattande tunnelsystemet för vägtunnlar kommer att bli Förbifart Stockholm. Förbifarten kommer inte bara att ha de längsta tunnelrören, cirka 16 000 meter, utan också omfatta mer än 50 000 meter vägtunnlar sammanlagt. När förbifart Stockholm är klar kom mer det dessutom att vara ett av världens säkraste och mest avancerade tunnelsystem.